Kortfattat: EU-kommissionen föreslår en ny lag. Ministerrådet (EU-ländarnas ministrar rörande frågan - t ex jordbruksministrar ifall det är en jordbruksfråga) samt Europaparlamentet debatterar och röstar. Efter att förslaget röstats igenom är EU-kommissionen ansvarig för att se till att lagen genomförs i de 27 medlemsländerna. Kortfattat och förenklat!

Anders Svanborg, 7 juni 2011

Hej Alice, Paula och Elvira!
Information om EU:s budget finns på http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-budget/Kort-om-EUs-budget/ samt här: http://europa.eu/pol/financ/index_sv.htm

Anders Svanborg, 22 juni 2011

Hej Victor!
Nej, det finns inget uttalat hur många medlemmar som är maxantal. Däremot så finns det ju andra kriterier som ansökande länder måste möta.

Anders Svanborg, 22 juni 2011

Hej Adam, det är inget du behöver ropa om hjälp för - så svårt är det inte. Men om jag ska förklara kortfattat får det bli förenklat. Det europeiska rådet (stats- och regeringscheferna i de 27 medlemsländerna) drar upp riktlinjer för vad EU ska syssla med och vilken väg man ska ta i olika frågor. Sen är det den europeiska kommissionens uppgift att utreda frågan och komma med ett lagförslag. Lagförslaget ska sedan diskuteras och godkännas i både ministerråd och europaparlamentet innan det går tillbaka till EU-kommissionen som ansvarar för att lagen blir lika i alla 27 länder, alltså tas med i t ex Sveriges lagstiftning. Vill du ha ett mer precist svar blir svaret betyyyyyydligt längre. Hör av dig igen isf så kan jag tipsa om bra fakta.

Anders Svanborg, 28 april 2011

Hej Elvis!

Ja, har du en timme över så kan jag berätta...

Det kan vara en rätt så komplicerad process men kortfattat så kan man säga att det Europeiska rådet (medlemsländernas stats- och regeringschefer) drar upp de stora planerna för hur unionen ska möta framtiden. EU-kommissionen (27 kommissionärer, en från vardera medlemsland) lyssnar av och skriver förslag som EU-parlamentet (de folkvalda från de 27 medlemsländerna) samt ministerrådet (ministrar från medlemsländernas regeringar) ska ta ställning till.

Ifall både EU-parlamentet och ministerrådet röstar för förslaget så får EU-kommissionen till uppgift att se till att de 27 medlemsländerna för in detta i landets egen lagstiftning. Detta var kortversionen. Vill du ha mer fördjupad information så rekommenderar jag: http://www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/Fran-forslag-till-beslut/En-ny-lag-blir-till-i-EU/

Hoppas det gav svar på din fråga!

Anders Svanborg, 9 november 2010

Hej Louise!

Ja, så är det. Sverige får tillbaka ungefär hälften av det som vi betalar i medlemsavgift.

Anders Svanborg, 8 november 2010

Hej Romoe!

Nej, ifall du menar legitimation som körkort eller id-handling från t ex bank.

Med ett nationellt ID-kort, som du kan ordna hos polisen där du ordnar pass, kan du åka till de EU- och EES-länder som är med i Schengen (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Norge, Island och Schweiz).

Till övriga länder ska du ha med passet.

Trevlig resa!

Anders Svanborg, 13 september 2010

Hej My!

Det som bestämmer hur EU fungerar, vilka områden EU har rätt att fatta beslut, vem som får fatta beslut samt hur makten fördelas inom och mellan institutionerna bestäms av de spelregler som EU-länderna gemensamt kommit fram till. Dessa spelregler kallas fördrag och det finns ett antal som reglerar samarbetet. Du finner dessa fördrag och beskrivningar på EU-upplysningens sida - http://www.eu-upplysningen.se/Lagar-och-regler/Om-EUs-fordrag/.

Anders Svanborg, 1 juni 2010

Hej Svante!

För EU-stöd krävs nästan alltid en europeisk dimension (mer om detta på http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/EU-stod-och-bidrag/Att-soka-EU-stod/) samt att det också ofta behövs en tillväxtfaktor i det EU-stödet stödjer. Det jag spontant känner att jag vill tipsa om är Leaderområdena och du finner en lista över dessa på er länsstyrelses hemsida (http://www.y.lst.se/euprogram/landsbygdsprogrammet/leaderettsattattpaverka.4.259767331173acc27ea80002934.html).

Anders Svanborg, 1 juni 2010

Hej Jurate,

ursäkta att svaret dröjt men jag var tvungen vända mig till Signpost Service (som man kan nå http://ec.europa.eu/citizensrights/front_end/eligibility_sv.htm). Deras svar finner du här nedan:

Trevlig resa!

//Anders

Minderariga behöver antingen pass eller ID kort, plus intyg fran föräldrarna som tillater dem att resa utanför Sveriges gränser. Sa, om gruppen är under 18 år ska läraren kontrollera att vårdnadshavare har godkänt elevens deltagande i resan.

Blanketten och redogörelsen för syftet med resan och liknande ska medföras på resan och visas upp för gränskontrollen vid inresa i ett annat EU-land sa som Lituanien eller Lettland.

EU:s medlemsländer har kommit överens om vissa förenklingar vid skolresor för elever som inte är EU-medborgare men som är fast bosatta i ett EU-land som i ert fall, Sverige.

Förenklingarna betyder att dessa elever varken behöver pass eller visum vid inresa i ett annat EU-land. För att vara säker på att överenskommelsen fungerar i praktiken, rekommenderas att en kontakt med respektive lands ambassad före resan (Lettland och Lituanien).

Schengenöverenskommelsen innebär att en utländsk medborgare som har uppehållstillstånd i ett Schengenland kan resa fritt i andra Schengenländer under tre månader.

För att genomföra en skolresa inom EU när vissa elever inte är medborgare i något EU-land, men är fast bosatta i Sverige, ska blanketten "Förteckning över deltagare i skolresor inom EU, nr 1010 "vara ifylld. Det krävs också att:

-skolresan endast gäller en grupp elever från en skola inom det allmänna skolsystemet, t.ex. grund- eller gymnasieskolan
-skolresan endast innebär genomresa eller ett kort uppehåll i ett eller flera EU-länder
-en lärare från skolan reser tillsammans med eleverna både vid ut- och återresan och tar ansvar för gruppen.

Blanketten nr 1010 hittar man pa:
http://www.migrationsverket.se/download/18.1ae57c5a125966e6dc88000132/skolresbl_sv.pdf

Blanketten kan bara användas vid en skolresa åt gången och ska vara undertecknad av skolans rektor. Läraren ska också skriftligt redogöra för:
-syftet med resan (turism, skolutbyte eller undervisning)
-det totala antalet deltagande skolelever
-färdsätt (tåg, båt m.m.)
-inkvarteringssätt och på vilken adress inkvarteringen ska ske.

Skolan bör kontakta den lokala ( i Västerbotten) Migrationsverk för att blankettten ska underskrivas av Migrationsverket.

Hoppas detta svarar fragan!
Mes vänliga hälsningar,
Signpost services

Anders Svanborg, 9 juni 2010

Hej Arturo!
På kronan (eller euron) är det svårt att säga. Sveriges avgift är ungefär 25.7 miljarder per år mellan 2007-2013.

Resterande länder (samma tidsperiod, €-kurs 9, miljarder SEK): Österrike 24.4, Belgien 42.2, Bulgarien 3, Cypern 1.4, Tjeckien 11.8, Danmark 21.9, Estland 1, Finland 16.7, Frankrike 180, Tyskland 210.8, Grekland 19.3, Ungern 10.8, Irland 14.1, Italien 149, Lettland 1.8, Litauen 2.2, Luxemburg 3, Malta 0.6, Nederländerna 47.6, Polen 28.3, Portugal 15.4, Rumänien 9.3, Slovakien 4.5, Slovenien 4, Spanien 101.6 och slutligen Storbritannien 132.4.

Siffrorna är alltså utifrån EU:s långtidsbudget 2007-2013 och omräknade till årsvisa SEK efter eurokursen 9. Avrundat till en decimal. Mycket siffror blir det men jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Anders Svanborg, 6 maj 2010

Hej Malin!

Stora frågor och delvis svåra. Jag gör ett försök:

Vilka frågor ligger i framtiden för EU? Vad ska det leda till?

Bland de största utmaningarna och frågorna för EU just nu är hur man ska komma till bukt med den ekonomiska krisen och hur den påverkar medlemsländerna (arbetslöshet, underskott etc). Kopplat till detta är också EU som en global ekonomisk aktör gentemot t ex Kina, USA, och Indien. Vad ska EU satsa på för att få en hållbar ekonomisk utveckling? Just nu håller medlemsländerna på att komma överrens om en strategi för att lösa dessa frågor - den kallas Europa 2020. Den finner du på svenska här (klicka på den första rutan som det står "sv" på): http://ec.europa.eu/eu2020/index_en.htm

I Europa 2020 diskuterar man också klimatåtgärder som ska göras, vilket är en annan stor fråga. Efter klimattoppmötet i Köpenhamn i slutet av förra året står det ännu mera klart att världens länder måste närma sig varandra vad gäller klimatmålen. EU med sina 500 miljoner invånare är såklart en stark aktör på det planet. Alla är överrens om att klimatåtgärder är nödvändiga men hur man ska göra, vem som ska betala och så vidare är frågor som man ännu inte benat ut.

Migration och integration är såklart också en viktig fråga - hur kan Europa klara av den kommande arbetskraftsbristen? Vad ska man inom EU gemensamt arbeta för? (Här är medlemsstaterna rätt så oeniga vilket leder till segdragna förhandlingar).

En sista stor fråga för EU är socialt utanförskap - hur man ska komma till rätta med att betydligt fler kvinnor än män står utanför arbetsmarknaden i Europa, att nästan 80 miljoner inom EU räknas som fattiga osv. Här tycker jag personligen att EU gör rätt som tar krafttag mot detta.

Sverige och EU: Vilken roll har Sverige i EU?

Sverige har en roll som alla andra länder i EU, att vara med och bestämma i de frågor som man har gemensamt bestämmande, alltså de frågor där medlemsstaterna har givit ifrån sig bestämmanderätt till EU att besluta gemensamt för de 27 medlemsstaterna. Om man ska jämföra roller, så har såklart länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien mer makt när man tar beslut i EU, eftersom de är större än oss (jmfr Tyskland med 80 milj inv). De större länderna har fler parlamentariker i parlamentet och fler röster i EU:s ministerråd, dvs de två delar av EU som fattar besluten.

Vad har varit bra/mindre bra?

Skulle du fråga en EU-positiv om detta skulle du få en mängd positiva svar - som att vi får handla med andra länder inom EU utan restriktioner, att vi kan resa, studera och arbeta på ett lättare sätt inom EU (och EES-länderna), att vi får vara med och bestämma i frågor som ett enskilt land inte kan rå på (organiserad brottslighet, miljö, etc).

En EU-negativ person skulle lyfta fram att vi gett ifrån oss beslutanderätt till EU inom alltför många områden, att vi inte är neutrala längre, att Sverige ändå är så litet att vi inte har så stor möjlighet att påverka besluten, att vi på vissa områden får sänka våra krav och bestämmelser för att passa ihop med övriga EU.

I min yrkesroll försöker jag att vara neutral. Vilket inte alltid är så lätt. Därav mitt svar ovan.

Vilka uppfattningar finns det i Sverige om EU?
Det finns nästan lika många uppfattningar om EU som det finns människor, eller kanske fler. Sverige har efter folkomröstningen 1994 blivit mer positiva till samarbetet och det är fler idag än tidigare som tycker att EU-samarbetet är bra för Sverige.

Hur har vi blivit påverkade av samarbetet?

Vi påverkas varje dag av samarbetet. Den mat du äter regleras av EU-bestämmelser, den kosmetika du ev. använder regleras av EU-regler, den lekplats du går förbi på morgonen regleras av EU-regler (för att barnen ska leka säkert), de beslut som tas av Sveriges politiker påverkas av beslut som redan är fattade av medlemsländerna gemensamt inom EU. Vi påverkas betydligt mer än vad vi tror OCH vet av bestämmelser som tas av medlemsländerna i EU - så det är viktigt att vi vet hur EU fungerar och hur vi kan påverka!

EU och världen? Hur är EU:s roll i världen?
Som jag skrev under första frågan så är EU världens tredje största land - OM man nu kan räkna så. För EU är ju inget land men har gemensamma bestämmelser på en himla massa områden. Så EU är en maktfaktor i världen och försöker också ta det ansvaret som följer med detta. EU har i och med det nya fördraget (de regler som gäller för vad EU får bestämma över och inte) som trädde ikraft 1 dec 2009 en "utrikesminister" Catherine Ashton (brittiska) som ska föra EU:s gemensamma talan i utrikespolitiska frågor. En annan sak värt att nämna i sammanhanget är att EU är den största biståndsgivaren per capita.

Hoppas detta gav dig svar på dina frågor, annars får du återkomma till mig igen!

Anders Svanborg, 22 april 2010

Hej Kevin! För att få komma med i EU så krävs det att landet vill vara med, att landet har en bra marknadsekonomi och att landet har en demokrati som fungerar (att det inte ska förkomma korruption och att landet respekterar de mänskliga rättigheterna osv). Dessa krav kallas Köpenhamnskriterier. Du finner full text om det på http://www.eu-upplysningen.se/Medlemskap-och-historik/Om-medlemslanderna/Att-bli-medlem-i-EU/Kopenhamnskriterierna-for-medlemskap-i-EU/

Sen är det inte säkert att alla EU:s medlemsländer vill att landet ska vara medlem i EU. Eftersom denna fråga bestäms av alla (idag) 27 länder så kan ett EU-land sättta stopp för att land som vill komma med.

Anders Svanborg, 22 april 2010

Hej Mattias!

De länder som inte är med i EU idag kan vara det av två anledningar - 1) De vill inte och/eller 2) de får inte. Norge t ex är ett land som valt att stå utanför EU-samarbetet. Turkiet är ett land som vill vara med men får inte ännu. Detta för att det finns kriterier som ett land ska uppfylla för att få vara medlemmar i EU. Dessa kallas Köpenhamnskriterier. Du finner full text om det på http://www.eu-upplysningen.se/Medlemskap-och-historik/Om-medlemslanderna/Att-bli-medlem-i-EU/Kopenhamnskriterierna-for-medlemskap-i-EU/.

De tre pelarna är en gammal struktur för hur EU fattade beslut och upphörde att gälla den 1 dec 2009. Den första pelaren rörde överstatliga frågor, alltså områden där EU:s institutioner fattade beslut som rörde alla medlemsländer, medan den andra och tredje pelaren rörde mer mellanstatliga beslut och avtal. Om du vill veta mer om hur pelarna fungerat och förändrats fram till 1 dec i fjol så googla på "EU tre pelare".

Hoppas det gav svar på dina frågor Mattias, annars får du höra av dig igen.

Anders Svanborg, 8 april 2010

Hej Lydia!
1. EU-parlamentet är en samling politiker från EU:s 27 länder som valts av folket i medlemsländerna vart 5:e år. Parlamentet fattar granskar och godkänner lagstiftning tillsammans med ministerrådet (ministrar från de 27 ländernas regeringar), kontrollerar EU-kommissionen och hur EU:s pengar används och kan också väcka förslag hos EU-kommissionen.

2. EU:s viktigaste uppgifter kan man hitta i ingressen till fördraget om Europeiska Unionen. Det handlar bl a om att stärka solidariteten mellan folken inom EU, stärka den gemensamma demokratin, minska ekonomiska skillnader länderna emellan, förbättra miljön, främja fred, underlätta den fria rörligheten (att varor, tjänster, människor och pengar ska få röras fritt inom EU). Hela ingressen finner du på http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2008:115:0013:0045:SV:PDF sid 3-4.

3. Aktuella frågor just nu är hur EU ska ta sig ur den ekonomiska krisen och hur planerna för en hållbar tillväxt under flera år framöver ska se ut. Till ekonomiska krisen kan man ju också koppla de svårigheter som finns inom eurosamarbetet, t ex Greklands situation. Viktigt OCH aktuellt är också att fortsätta med miljöarbetet, både inom EU men också tillsammans med världens andra länder.

Hoppas det går bra med ditt projekt och hör gärna av dig igen om du funderar på något mer!

Anders Svanborg, 18 mars 2010

Hej Elina!

Enligt en undersökning från 2001 så berörs 60 % av frågorna i kommuner och landsting av beslut som redan fattats i EU. Den gjordes av det som idag heter Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2008 gjordes en liknande undersökning i Norge (som inte är med i EU men i EES [Europeiska Ekonomiska Samarbetet]) och där var siffran 73 %. Vad gäller ärenden i Skellefteå kommunfullmäktige finns ingen statistiskt säkerställd undersökning. Europa Direkt har kollat på två dagordningar och protokoll från oktober 2008 och oktober 2009 och där berörs ca 60 % av ärendena av beslut som fattats gemensamt i EU.

Anders Svanborg, 26 november 2009

Hej!
Oj, det var ingen lätt fråga du ställer och högst individuell. Mina efterforskningar i ämnet har förvisso lärt mig begrepp som t ex ramtid men att jag inte heller kan hjälpa dig vidare med denna fråga. I skriften om sjukersättning hos Försäkringskassan står det att man ska kontakta dem vid liknande frågor. Jag måste också få be att hänvisa till Försäkringskassan för att du ska få veta vad som gäller just i ditt fall.

Anders Svanborg, 4 november 2009

Jo, du kan åka till alla EU:s länder och söka arbete under tre månader. I vissa länder kan du därefter vara tvungen att registrera dig hos myndigheterna. I Spanien är detta inga problem, men ifall du planerar att söka arbete i något av de 12 länder som gått med sedan 2004 kan det finnas vissa begränsningar i den fria rörligheten.

Anders Svanborg, 7 maj 2009

I och med att EU har fått fler medlemsländer sedan det senaste parlamentsvalet så plussades det bara på fler ledamöter. Parlamentet vill nu att antalet platser justeras, så antalet ledamöter blir färre. Som du skriver så finns nu 785 ledamöter i Europaparlamentet. I valet i juni 2009 minskar antalet ledamöter till 736. Bland annat kommer Sverige att få en ledamot mindre än idag, det vill säga gå från 19 till 18.

Om Lissabonfördraget skulle träda ikraft under mandatperioden kommer dock antalet ledamöter att tillfälligt ändras. Fram till valet 2014 ska det då finnas 754 ledamöter, varav 20 svenska. Därefter ska antalet ledamöter vara 751.

Anders Svanborg, 7 maj 2009

Bra fråga Jessica och Amanda. Så här ligger det till: Alla medlemsländer i EU betalar en avgift som till allra största del baseras på BNI (bruttonationalinkomst), på tullavgifter samt på momsintäkter. Länderna i EU har olika BNI, har olika stor försäljning av varor och tjänster (momsintäkterna) samt importerar olika stor mängd varor från länder utanför EU (tullavgifter). Därför skiljer sig avgiften åt mellan länder.

Sverige är så kallade nettobetalare, vilket innebär att vi i pengar betalar mer än vad vi får igen. Detta beror mest på det som i EU kallas sammanhållningspolitik. Den går ut på att stärka hela Europas konkurrenskraft och se till att de områden i Europa som tex har låg tillväxt och problem med arbetslöshet får extra stöd. Dessutom vill den stärka samarbetet mellan länder i Europa, att vi utvecklas tillsammans. Då Sverige just nu har regioner som anses ekonomiskt välmående får vi inte ta del av alla stöden. En stor del av det som också betalas tillbaka från EU är jordbruksstöd. Jordbrukets del av den svenska ekonomin är relativt liten i jämförelse med andra länders jordbrukssektor, varpå jordbruksstödet från EU till Sverige är mindre än länder som har större jordbrukssektor. Bra fråga, som sagt. Hoppas ni blev klokare!

Anders Svanborg, 7 maj 2009

Officiella siffror i institutionerna och decentraliserade organ var för 2007 ca 43 000 stycken (varav kommissionen ca 26 000).

Sedan finns också projektanställda i Europa som delvis avlönas av EU. Europa Direkt Västerbotten finansieras tex av EU-kommissionen till 29,7 procent.

Anders Svanborg, 7 maj 2009

Det stämmer att Sverige inte får tillbaka lika mycket som vi betalar. För 2008 beräknas medlemsavgiften landa på runt 29 miljarder, varav ca 12 miljarder returneras i form av tex stöd till jordbruk och regional tillväxt.

Anders Svanborg, 7 maj 2009